Efter en fartfylld jobbdag och vinmys i humlan och sen lite tjejfest hos Sofie på sibyllegatan. Kände inte alls nåt "gå ut sug", dels för att min iphone badat i vin och inte funkar att ringa med och dels för att jag vill vara pigg på jobbet imorgon. Mest var det iphonens skull, det är fan mah laajf liksom. Och så saknar jag Niklas oerhört mkt. Vill ha hem min mys och leva vårat mysiga liv <3

Tycker också att det är tråkigt när man försöker dra ihop någonting spontant och flera tackar ja, och sen så hör hälften av personerna inte ens av sig och säger att de inte kommer? Ett nej kan jag ta 100 ggr bättre än att inte få något svar alls? Alla jag bjuder in VILL JAG HA DÄR, för de betyder något för mig, och förhoppningsvis jag något för dem. Men att höra av sig verkar svårt? Tycker det handlar om respekt, "för snäll" säger många att jag är, men det är jag gärna i hela mitt liv. Älskar att vara snäll mot människor, få dem att må bra, visst ibland på min bekostnad, men så funkar jag... Och jag lever hellre mitt liv så än att vara en person som folk inte går ihop med. Nej, tyckte det bara var tråkigt att vissa inte hörde av sig. Tappar lusten att ens dra ihop saker men jag kommer aldrig sluta försöka för när man väl får ihop det där stora tjejgänget så är det ju helt ultimat :) Förstår att folk inte kan pga vissa orsaker men ibland blir jag bara less... Och ser diverse facebook-statusar vad folk gör istället för att komma? Ett samtal, ett sms, så enkelt är det.

Puss och godnatt.

Och juste. När jag ändå kör ett klagoinlägg här. Hur tråkigt är det inte att man bjuder folk gång på gång, hem till en osv, men aldrig får någon inbjudan tillbaka när de gör saker? Tycker det handlar om att ge och ta. Tror inte jag är en tråkig person som folk inte vill ha med, vet inte vad det beror på? Jag öppnar upp mig själv och välkomnar folk in till mitt liv, mitt hem, men vad vet jag egentligen om dem?

Nej för fan haha nu måste jag sova innan grubblandet tar över!!!